Periodens bästa Leaderprojekt 2001-2007
Hälsinge Låtverkstad/SNAP
L04-057 – L04-177 – L04-178
Motivering
Hälsinge Låtverkstad har mer än något annat projekt givit liv åt Leaderstrategins ambitioner om att stärka Hälsinglands identitet inåt och utåt med utgångspunkt från landskapets natur- och kulturresurser. Projektet har hela tiden utvecklats, genomfört mer verksamhet än man ursprungligen föresatt sig och slutligen hittat en form för att fortsätta stora delar av verksamheten även utan EU-finansiering.
Projektet
Hälsinge Låtverkstad är frukten av ett nära samarbete mellan Hälsinglands Spelmansförbund, Studieförbundet Bilda och Leaderkontoret Intryck Hälsingland. Den nyöppnade möjligheten att söka Leaderfinansiering ledde år 2001 till ett möte mellan
eldsjälarna Eiwor Kjellberg och Jonas Olsson från Järvsö och dåvarande Frikyrkliga Studieförbundet (FS). Deras analys var att den hälsingska folkmusiken hade en mycket stor potential såväl i det musikaliska/kulturella som i marknadföringen av framtida näringar i Hälsingland. En inledande förstudie resulterade i det treåriga projektet ”Hälsinge Låtverkstad”, som därefter följts upp med ytterligare ett tvåårigt projekt samt ett transnationellt utbytesprojekt med England och Frankrike.
Basen i projektet har varit de årliga ”verkstäderna”, där ungdomar från hela Hälsingland mötts under en serie kurshelger för att utvecklas inom folkmusiken. Den pedagogiska modellen bygger på gehörsspel i grupp, byggande av en tät gruppgemenskap och arbete med ett gemensamt publikt slutprojekt. De första åren var målet en skivinspelning, och projektet resulterade i utgivningen av skivorna ”Riddare, drakar och prinsessor” 2003, ”Dasshjärtan och vildsvin” 2004 och ” Toffelhjältar och mallånger” 2005. Efter tillkomsten av en sång- och en dansverkstad övergick man till att arbeta fram mot en offentlig föreställning: ”Hälsinge-STAMP” 2006 och ”Sverkers Gardiner” 2007. Under 2007-2008 har arbetet fortsatt efter Leaderprojektets slut, och föreställningen ”Största Möjliga Tystnad” har premiär i april 2008.
SNAP-samarbetet
Låtverkstaden började tidigt se sig om efter samarbetspartners i andra länder, och via Leadernätverkets databas etablerade man kontakt först med Leader North Pennines i norra England och därefter Leader Coeur-de-Plourmel i Bretagne. Ur det föddes det transnationella samarbetsprojektet ”SNAP”, där ungdomar från Sverige, England och Frankrike har mötts under kursveckor i varandras länder för att arbeta fram en gemensam repertoar och spela in en gemensam skiva. ”SNAP – the first gathering” gavs ut 2005, ”SNAP – the second gathering” kom 2006 och ”SNAP BACK” kom ut 2007.
Språkförbistring och olika musikaliska och administrativa olikheter har periodvis skapat problem i samarbetet. Trots dessa hinder har man kunnat arbeta ihop ungdomarna och deras musik till en fungerande enhet, och resultatet är både musikaliskt spännande och av hög kvalitet. Projektet har dessutom blivit en fantastisk erfarenhet – i några fall livsavgörande - för de inblandade ungdomarna. SNAP-samarbetet går på sparlåga under 2008 då finansieringsmöjligheterna varit begränsade, men kontakterna består liksom intresset för fortsatt samverkan om tillfälle ges.
Arkivet
Parallellt med låtverkstäderna har projektet tillsammans med Ljusdalsbygdens museum tagit på sig ett ansvar för det folkmusikaliska arvet. Ett omfattande arkivmaterial har digitaliserats och katalogiserats i en databas som gjorts tillgänglig för forskare och nya musiker.
Digitalisering av folkmusikarkiv är nu en fråga som lever i spelmansrörelsen och för Hälsinglands del är man nu inne i en process att tillgängliggöra arkivet tillsammans med Gästrikland och Dalarna i en web-baserad lösning.
För Frikyrkliga Studieförbundet (senare Studieförbundet Bilda) blev folkmusiken ett i princip nytt verksamhetsområde 2001 och därmed en stor utmaning. I Bilda nationellt har Låtverkstadens arbete fått till följd att en ansenlig summa är avsatt för utvecklingsprojekt av folkmusik. I den omorganisation som Bilda gjorde i början av 2007 så är 1,5 konsulenttjänster med inriktning på folkmusik en del av ordinarie bemanningen i Gävle-Dala-regionen. Dessutom kommer Bilda att kunna fortsätta erbjuda många ”frilans”-arbetstillfällen för musiker-/kulturarbetare i framtiden.
Flera andra landskap har startat låtverkstäder med Hälsinge Låtverkstads metoder och pedagogik som utgångspunkt.
En ledstjärna för verksamheten har varit att vara trogen traditionen men inte heller tveka att använda mer ”moderna” arrangemang och tongångar i folkmusiken. Vi ser resultat nu i att aldrig har så många unga spelmän och spelkvinnor deltagit i de stora stämmorna. Många nykomponerade låtar är gjorda av tidigare deltagare i Låtverkstan, t ex vid Låt-SM i Bergsjö.
Intryck Hälsinglands övergripande mål om stärkt identitet och kulturell stolthet är utan tvivel uppnått i mycket hög grad inom projektet Hälsinge Låtverkstad. Projektet har säkrat tillgången på folkmusikaliska ledargestalter för lång tid framåt och har lämnat intryck som är bestående under tiotals år efter Leaderperioden. Det är uppenbart, men omöjligt att bevisa i siffror, att projektet också har bidragit till turistiskt tillväxt i Hälsingland. Det har dessutom haft en viktig roll som inspiratör och samarbetspartner vid framväxten av nya utbildningar på gymnasie- och folkhögskolenivå.
Hälsinge Låtverkstad nominerades av LAG till ”Årets Leaderprojekt i Sverige” redan 2002, då effekterna knappt börjat märkas, och SNAP nominerades som ”Årets Leaderprojekt” 2006. SNAP utsågs dessutom till Årets kulturprojekt i Frankrike 2005. Mycket få hälsingar kan ha undgått att ta del av de hundratals ungdomarnas smittande spelglädje. Sammantaget förtjänar Låtverkstaden därför att lyftas fram som hela Leaderperiodens mest framgångsrika projekt i Hälsingland.
För LAG Intryck Hälsingland
Bertil Eriksson – Jan Haglund
Tillbaka
